Partner som är rädd
Det är något vi pratar för lite om tror jag, vi barnmorskor och läkare. Vi uppmuntrar och gillar när partnern är med vid besöken på mödravården, men får vi reda på om partnern är rädd/känner oro inför att vara med på födseln?
Nej, det tror jag inte alltid kommer fram. Anledningarna kan vara många, partnern är nog inte medveten om att det finns hjälp att få för sin rädsla, en annan anledning är att de är oroliga för att framstå som ego - det är ju deras gravida kvinna som ska föda fram barnet, vad är det då att vara rädd för att "bara" vara med?
Partnern kan vara orolig för att vara på sjukhus, se blod, rädsla för att barnet inte ska må bra mm. Den andra rädslan är nog inför att se sin kvinna ha smärta och inte kunna göra så mycket för att avhjälpa...
Skulle önska att fler partners vågar berätta om sin oro/rädslhjälpa och att också be om stöd. Eftersom vi vet att en rädd eller orolig partner påverkar den födande och till och med kan "orsaka" komplikationer.
....Så hur är din upplevelse, du barnmorskan på mödravården, berättar partnern och får de i så fall adekvat stöd?
/ Jane
